barnaskaran

Idag är jag lugnare i kropp och själ. Mår jätteilla, men det ser jag som ett gott tecken! Blödningarna har minskat och jag har inte ont. Skulle detta varit en vanlig mens skulle jag fortfarande störtblöda. Nu väntar jag bara på att det ska sluta helt så jag får ta ett nytt test. Nervös över det såklart, men jag försöker tänka att jag ändå inte kan påverka situationen som är just nu.

Även om jag är ordinerad vila gör inte vardagssysslorna jobbet själv. Nu ropar disken. Hej svejs från en som känner lite mera hopp idag!